Aliborg

...nja, det kan man kanske inte prata om än så länge, men det börjar vakna hos dem!


Benji och elefanten



en svart....kollade aldrig vilken ;)

Valparna fick vara ute i en liten komposthage flera timmar i taget i början av veckan. Vädret var suveränt då, men sedan hade vi flera dagar med regn och stark blåst, då var det innetillvaro som gällde. Så fort det var fint väder igen fick de komma ut på gräsmattan, och vad mycket det hade hänt på de dagarna!
Kelpies kan busa även om de inte kan gå, men nu går de ordentligt utan att svaja, och himmel vad mycket roligare det är att busa då!
Även om livet mest handlar om att äta, kissa och bajsa börjar personligheterna visa sig lite; Boogie är först, Bookie är piggast, Benji viftar på svansen mest...men det är små små skillnader på de här valparna, de är väldigt jämna, både storleks- och utvecklingsmässigt.


Första gången i gröngräset



Är det verkligen slut? (Binya)



Fika ute

Valparna har för första gången fått riktig mat, och jag kan bara säga; de vansläktas inte på mor och mormor, snabbmat är bara förnamnet! Man behövde inte lära de här valparna att äta, lukten räckte för att de skulle söka sig fram till tallriken med uppblötta Royal Canin Starter-kulor och börja slafsa i sig. Det var inte så noga med att stå utanför tallriken, och som vanligt är det ingen sport att äta det som är framför ens egen nos, det som grannen har måste vara mycket godare... En ursäkt att stå i kors och buffas för att få tag på maten som ligger under någon annans mage! Till slut var det lika mycket mat under tallriken som på, så då fick det räcka för den här gången, men nu har det riktiga valplivet börjat. Fodringar, byta tidningar, hålla, klappa, sitta i knät, upptäcka nya saker....nu är det igång!

Från och med måndag, 3-veckorsdagen, är det ok för dig som är intresserad av att köpa valp att komma och titta på dem. Det är ingen bra ide att komma oanmäld, då kanske vi inte har tid att prata ordentligt, ring innan så att vi kan komma överens om en tid.

Ny bild på valparna:


Liten film också:

Min åsikt om valet av han- eller tik-valp är: gå på känsla, och välj en individ!

Båda könen har nackdelar:
- Tikar kan vara cykliska i humöret, de smutsar ner under löpen och kan bli skendräktiga eller tjuvparade. De kan få livmoderinflammation och juvertumörer.
- Hanar vill pinka överallt och gärna para sig med allt som går och kan bli aggressiva mot andra hanar. De kan få förhudskatarr och prostatabesvär.

Om mitt intresse inte var avel och uppfödning skulle jag välja hanhund, varje gång... Jag upplever dem som enklare, mer osjälviska och lekfulla. Kelpiens könsdrift är inte så stor att man brukar ha problem med hanar som beter sig översexuellt, och mina hanar har aldrig fått pinka runt på koppelpromenader, och funnit sig i det.
En del kelpiehanar är aggressiva mot andra hanar, min uppfattning är att det, förutom det klassiska bristande ledarskapet, ofta beror på språksvårigheter. Kelpien kräver att alla ska prata lika snabbt och flytande som han själv, och har svårt att förstå "ras-dialekter" och "brytningar".

Istället är jag omgiven av tikar, och trivs förstås utmärkt med det också, beroende på de individer jag har.
Kelpietjejerna Korad Cadjees Cayenne "Yenna" och hennes dotter Aliborgs Konomoola Kelis är de minst cykliska tikar jag har träffat. Båda är osjälviska, lekfulla och outtröttliga i arbete och aktivitet. 

Vill du absolut ha en tik, eller en hane, tycker jag inte att du ska välja en valp av motsatt kön, bara för att det var det som fanns kvar hos uppfödaren. Risken är att du skyller allt negativt som händer under hundens liv på att den inte är av det könet du egentligen ville ha. 
Är man öppen för individer istället för hanar eller tikar tror jag att man blir minst lika nöjd med sin valp till slut.

Korad Cadjees Eean B   f. 1998.

I Kelis och Tazz kull blev det 3 svarta valpar och 3 bruna valpar, och det kanske verkar lite konstigt, eftersom båda föräldrarna är svarta. Många tänker att brun måste vara en väldigt dominant färg, eftersom den kan komma fram på det viset.
Egentligen är det tvärtom, svart är den dominanta färgen!
Tricket är, att eftersom svart är dominant kan andra färger "gömma sig" under det svarta anlaget. Både Kelis och Tazz har en svart och en brun förälder, alltså har de, enkelt sagt, ett svart och ett brunt färg-anlag. Det svarta är dominant, alltså är svart den färgen som syns, hunden är svart. Men de har ett svart och ett brunt anlag att lämna vidare till sina valpar, och just i den här kullen blev fördelningen att hälften av valparna blev bruna och hälften svarta. De svarta kan ha gömda bruna anlag, men de bruna kan inte ha gömda svarta anlag. 
Tazz har även tan-tecken. För att en hund ska få den teckningen krävs det tan-anlag från båda föräldrarna. Det är alltså inte en dominant färgteckning, tan-anlagen är recessiva d v s det krävs två stycken, ett från vardera föräldern, för att ge den teckningen.  Det är väldigt osannolikt att Kelis bär på några gömda tan-anlag, så vi väntade oss inte den teckningen på valparna, och där hade vi rätt.
Valparna själva däremot bär med sig ett tan-anlag från sin pappa, så om de paras med en hund med tan-anlag kan de få tan-tecknade valpar.

Jag brukar hävda, när det gäller färg på hundar:
1. Hitta en kull med en lämplig stamtavla, om uppfödaren är någon du får förtroende för, gå vidare. >
2. Träffa mamman till valparna, om hon är en hund du kan tänka dig att leva med, gå vidare.>
3. Titta på valparna och låt uppfödaren hjälpa dig att se ut den som är mest lämplig för dig och dina behov. Om du bestämmer dig för att du har hittat din hund, gå vidare.>
4. Titta på färgen din valp råkar ha!

Jag lever själv efter den här "regeln", förstås, när jag behåller en valp eller när jag letar hane för parning. Men, allting annat likvärdigt, skulle jag välja en brun hund...med tantecken om möjligt!
Så känslomässig skulle jag låta mig själv vara, om allt annat är likvärdigt...


Valparnas mormor, Korad Cadjees Cayenne "Yenna".

L-G är hemma och är sjukskriven, äter en massiv antibiotika-kur för den borrelia som jag tjatat om i ett år att han har, men som nu blev akut.
Det betyder att Kelis har sällskap vid valplådan mest hela dagarna (den står i samma rum som TVn...).
Nu har hon lärt sig att så fort hon kommer in från en kissrunda, så går hon och kollar om L-G har snott någon valp! Hittar hon ingen där går hon till valplådan och ser ut som om hon räknar krypen innan hon lugnt går och lägger sig. Har L-G en valp hos sig blir hon inte nöjd förrän han har lämnat tillbaka den i lådan igen...
Den som påstår att hundar inte kan tänka har aldrig träffat en kelpie, jag lovar!

För att lugna känsliga tittare kan jag berätta att Kelis inte är särskilt upprörd eller stressad över L-Gs vana, och ingen valp har utsatts för något lidande för att ta bilden...

Kelpievalparna växer så att det knakar. De rör på sig och flera av dem skäller ibland, låter lite skrattretande men gulligt! Kelis som troget har legat hos dem, nästan på dem som en hönsmamma, ligger nu hellre på fällen utanför lådan. Hon sköter dem exemplariskt, men går gärna ut på promenad med Ian, och har inte längre paniskt bråttom hem. Hon har däremot en fix ide om att gräva, helst under verandan.... Min teori är att det är någon rest från urhundstiden, lyan måste utvidgas efterhand valparna växer!
Valparna vägde 350-400g när de föddes för precis en vecka sedan, idag väger de nästan 700g! Minsta chihuahua-tjejen Alice är tre månader och väger hela 100g mer än en enveckas Kelis-valp!


Så här stor skillnad ska det bli på dem till slut:
Kelpie-Ian har Poppy-chihuahua i ögat...

Som uppfödare till en valpkull har man privilegiet att få välja det namn som registreras i Svenska Kennelklubben, och det brukar jag utnyttja till fullo! Våra valpar får alltid namn efter en ort i en speciell australisk delstat, och nu är vi framme vid New South Wales. Att det blev namn på B är det inte någon strategi bakom, jag skulle ha en Bob-the-Kelpie, så då blev det B...
Av alla våra kelpievalpar är det faktiskt bara en som har bytt helt och hållet från det namn vi har använt till ett annat hemma-namn, Mela blev en Wilma. Här kommer B-valparna!

- Aliborgs Binya Belle "Binya", svart tik.
- Aliborgs Borambola Biddy "Biddy", röd tik.
- Aliborgs Book Book Bee "Bookie", röd tik.
- Aliborgs Booroorban Bob "Bob", svart hane.
- Aliborgs Barooga Baz "Boogie", svart hane.
- Aliborgs Binalong Ben "Benji", röd hane.

Binya
Biddy
Bookie
Bob
Boogie
Benji


Bilderna är tagna den 9/5.

Igår var Kelis fodervärd Lonja Nimbs på besök och tog kort på krypen, är de inte underbara?!
Mamma och barn
tjejerna
killarna

Efter den långsammaste valpning jag varit med om sitter vi nu med sex små pipleksaker i valplådan! Könsfördelningen kunde inte varit jämnare, 3 tikar och 3 hanar, färgfördelningen är precis lika jämn, 3 svarta och 3 bruna!
Av tikarna är en svart och två bruna, av hanarna är två svarta och en brun.
Kelis sköter sig bra, inte riktigt hemma i mammarollen ännu, men valparna är runda och fina om magen.
Det var inga dödfödda valpar i kullen, och inga synliga defekter, som gomspalt eller extrasporrar.
Bilderna är från mobilkameran, ber om ursäkt för kvalitén...!
innan...
efter...

Vi väntar kelpievalpar ca 7/5 2009! Valparna kommer att få namn på B från den australiska delstaten New South Wales, t ex Aliborgs Binya Belle (kennelnamn ortsnamn personnamn).

Valparna kostar 9000 kr inkl moms, moms eftersom våra hundar tillhör vårt företag, en jordbruksfastighet.

De kommer att vara registrerade i Svenska Kennelklubben, avmaskade, veterinärbesiktigade, vaccinerade och Dolda Fel-försäkrade och de har med sig råd om utfodring mm, foder Royal Canin, sitt halsband samt en bit fäll som luktar mamma.

Vi lägger stor vikt vid miljöträning, socialisering och aktivering för valparna så länge de är hos oss och väntar oss att valpköparen fortsätter detta arbete även efter leverans, förhoppningsvis på valpkurs men även på egen hand.

Om valpköparen höftledsröntgar sin hund mellan 18-24 månaders ålder och skickar bilderna till SKK för offentlig avläsning betalar vi tillbaka 500kr av köpesumman.
Vi ersätter även för kostnaden för anmälningsavgift för MH (mentalbeskrivning hund) så fort det blivit registrerat i SKKs register.

Valparna är leveransklara tidigast den 10/7 2009. Den första valpträffen, gemensam för hela kullen, har vi här i Elmeberg andra helgen i september, den andra valpträffen blir första helgen i oktober. Valpköparen kan när som helst få hjälp med sin valp via telefon eller på avtalad tid hos oss i Elmeberg eller hos Kelis fodervärd/blivande ägare Lonja Nimbs i Hårdehall lite norr om Kalmar.

Innan vi bestämmer oss för att sälja valp till dig, och innan du bestämmer dig för att köpa valp av oss, måste vi träffas och lära känna varandra tillräckligt för att få förtroende för varandra.
Vi köper alltid tillbaka en valp som vi har fött upp, oavsett anledning, om det inte är så att vi själva ligger döende på sjukhus eller något liknande. Detta faktum är emellertid inte något vi vill att du ska räkna med att utnyttja. Köper man en hund måste man vara inställd på att ändra sitt liv för att passa med hundägande, hur livet än ändrar sig.

Är du intresserad av valp och vill ha mer info, ring Heléne på 0481-21133 eller maila [email protected] .
Välkommen också till www.elmeberg.com !

//Heléne och Aliborgsfamiljen

Aliborgs Queensland G's okt 2002